Lönsamhet

 

Sveriges Kaninproducenter

- för djurvälfärd och köttkvalitet

Är det någon idé att satsa på kaniner ?

 

Detta är en fråga som jag får då och då. I vår bransch finns, som skrivits om i tidningen tidigare, de som Dean Goforth kallar 6-6-6.

6 månader för att starta kaninverksamhet, 6 månader i verksamheten och 6 månader för att avveckla. (För dem som inte vet driver Mr Goforth Blue Chip Farms i USA, www.rabbitfarming.com , sedan början på 1980-talet.)

 

Studerar man medlemsförteckningen så misstänker jag att vi haft en hel del 6-6-6 ibland våra medlemmar under årens lopp. För att undvika detta behöver vi enligt min mening en diskussion och även möjlighet till rådgivning och eventuellt konsultverksamhet inom föreningen.

 

De flesta i föreningen vill nog ha kaniner, varför annars gå med? Dessutom vill man att kaninerna ska tjäna in åtminstone vad de kostar. Helst vill man tjäna pengar också, det gör ju inte ont. Men många tvivlar på lönsamheten efter att provat en tid.

 

Kalkyler bygger ofta på förutsättningarna att varje hona får 4 kullar med 8 slaktfärdiga ungar i varje kull, alltså 32 ungar om året. Betalar slakteriet i genomsnitt 50 kr/st och fodret för att få kaninen upp till slaktvikt kostar 25 kr, så tjänar man 25 kr per djur, alltså 800 kr per hona. Klart lönsamt om man har ett antal honor.

(observera att dessa siffror har ett antal år på nacken /ordförande)

 

Talar man om ekonomi, så måste ju även hänsyn tas till en del andra kostnader. Ett urval har jag gjort nedan:

 

Lokal att ha kaninerna i. För att få full produktion även vintertid, så fungerar det bäst med en lokal som är uppvärmd till minst 12º C. Honan brunstar sämre ju kallare det är. Blir lönsamheten bättre med uppvärmd lokal? Energikostnad kontra ökat antal ungar?

System för djurhållning. Ska man välja burar för alla djur, eller ha något slags fållsystem för slaktdjuren. Eller ett annat system? Vilket är mest kostnadseffektivt?

Avelsdjur. Jag tror mig veta att alla djur inte blir bra produktionsdjur. Jag har sett uppgifter på att 2 av 10 kan bli riktigt bra. Detta innebär i sin tur att varje hona man har i avel bör värderas betydligt högre än till vad man får betala när man köper den. Håller ovanstående antagande om 2 av 10, och djuren köps in för 200 kr/st innebär det att man får betala för 5 djur för att få 1 bra, alltså 1000 kr. De mindre bra kan ju sedan säljas till slakt, men man får ju inte igen priset man gav, utan kanske 60 kr. Då kostar avelsdjuret i praktiken ca 750 kr. Dessutom köps de ofta som ungar eller ungdjur, och måste stå på tillväxt innan de kan tas i avel.

Foderkostnaden är den enskilt största kostnaden man har per djur. Här kommer det ett trixigt detektivarbete för att reda ut hur man ska räkna lönsamhet. Vilken bas ska man räkna på? Kilo kött per kronor foder? Kilo kött per kilo foder? Kilo kött per bur? Kilo kött per m² kaninbyggnad? Ska man välja billigare foder och ta den lägre tillväxttakten detta ger?

Antal kullar, hur många blir det per år? 4 eller färre?

Antal ungar per kull? Blir det 8 slaktkaniner per kull? Eller färre?

Kan jag sälja kaniner levande (och yngre) och få mer betalt än till slakt?

Ska jag välja en ras som ger värdefull päls eller ull?

Transport till slakteri. Hur långt och hur många kan jag få med per gång? Vad kostar varje resa?

Ska jag slakta själv, och därmed få en värdefullare produkt att sälja?

 

Detta är väsentliga frågor för den som vill ägna sig åt kommersiell kaninuppfödning

 

Allt detta innebär ju att det tar tid innan man får till en lönsam kaninproduktion. Men jag är övertygad om att det går med ett väl genomtänkt management.

 

Edgar Jansson